Detta blogginlägg är skrivet av Tomas Rolfhzon Ekman.
”Alla bra dagar borde applåderas men emellan applåderna finns dom där mindre bra dagarna, idag borde jag känna mig bättre men kroppen lurar mig totalt känner mig knappast mentalt eller fysiskt förberedd för ett liv bortom sängen? Hostan sitter fortfarande i vilket gör att rossligheten från bröstet gör sig påmind om nätterna vilket gör att sömnen blir lidande, ledvärken släpper…
Läs hela inlägget av Tomas Rolfhzon Ekman här –> En av många små tankar: Livet är fast i en bergbana?